Våffeldagen

Ja hej å ha vad våfflor vi åt igår *puh* och vore alla jobbdagar som den igår skulle jag kunna jobba jämt!!

Fast det säger gubben att jag redan gör...hm fast om alla dagar vore som den var igår så skulle det kännas roligare att jobba jämt ;o)

Mums fillibabba!
Kram
/L

Superdupersnabbt kort!

Desperado-kort får man väl kalla detta för, hade så in i baljans bråttom att det fick bli ett kort därefter, men mottagaren blev glad "å dä ä ju allti roligt"!!

Ha det fint!
Kram
L

En kisse till

Ja jag kan ju helt enkelt inte motstå Simons kissekatt ;oD
Kram kram
L

Simons katt... ;o)

Har man någon gång haft katt eller sett en katt i aktion så känner man absolut igen sin katt i denna lilla filmsnutt.



Simons cat är helt underbar!
Ha det fint/
L

Doptavlor

Att vara "Storkusin" kan betyda att man plötsligt en dag upptäcker att man blivit så där läskigt stor...ja inte fysiskt kanske men vuxen...eller kanske rent av gammal...

Mina "småkusiner" är inte längre små... och då menar jag inte längden för det är inte så svårt att vara längre än vad jag är...men de har blivit vuxna...och fått egna barn. Nästan läskigt...nog för att det är ganska stor åldersskillnad på mig och mina kusiner men ändå..

Ganska nyligen var vi så då på barndop, två av mina kusiner hade gemensamt barndop för sina små telningar. Det fick bli varsin tavla i doppresent...

Ramarna var från början guldfärgade men målades vita och sedan chalkades i brunt och i resp. blått och rosa. (Visst får man vara lite genuskörd en gång ibland-rosa för tjejer och blått för killar).

Lat som jag var så skrev jag ut födelseuppgifterna på datorn istället för hand som jag brukar göra. Det har blivit ett gäng doptavlor till höger o vänster genom åren så när jag nu skulle göra nya så var jag så trött på mina gamla varianter att jag snodde en idé från var det nu var i den stora scrapvärlden och utgick från den.

Presenten gick hem och barnen var så duktiga så både under och efter dopet. Kyrkokören fick inga nya medlemmar vid detta dop då båda barnen var tysta och gosade med sina faddrar.

Ha det fint.

/LL

Använt Rozas ring...

Näe, lusten att skapa och pyssla har rymt sin kos... Rozas ring har kommit till pass och jag tror der får sitta kvar ett tag till... måste dock masa mig ner för att göra ett beställningskort till en 90-årig krutgumma. Får ta mig i kragen *suck*

Ha det fint
//L

Ont gjorde det också :o(

Tre veckor på rak har jag varit hos massören och fått skäll och nu blivit förvisad till naprapaten.
Med viss oro traskade jag idag upp för trappan till Rurik (jo, han heter så, naprapaten).
En stark doft (stank) av mentol, eukalyptus...jättestarkt-vad-det-nu -var slog emot mig när jag med tjusiga blå tossor på kängorna steg in på hans mottagning.


Jag som är så förtjust i och dessutom pratar om det här med kroppsspråk, att det är svårt att ljuga för kroppen avslöjar dig alltid...
Blir alltid lite oroad av att se ögonbryn som dras ihop mun som hummar o suckar när de läser igenom ens remiss eller journal. Fast mest funderade jag på om han skulle läxa upp mig lika mycket som massören gjorde.

Fast han skällde inte alls...han NÖPS och försökte dessutom att vrida nacken av mig, lät jätteläskigt och säkert till somligas förtret lyckades han inte!

Ja i min enfald fick jag då för mig att jag skulle skutta ut från hans mottagning..men tja jag var väl som en pigg 90-åring och det är ju inte fy skam, benen är det ju inget fel på :o)
Men ont ska med ont fördrivas... min mormor berättade när jag var liten en spökhistoria som började med orden: "Mein Arm, mein Arm"... ja det är väl så det är för tillfället.

Ha det fint
//L

Härlig söndag till er alla!

Alla hjärtans dag borde det vara varje dag...

Foto taget under en härlig promenad tillsammans med yngste sonen.

Önskar därför er alla istället En härlig söndag!

Kram kram

L

Uppstickare...?

En uppstickare... jag..? eller huvudet i sanden...snön menar jag.

Ja kanske både det ena och det andra...trött på att behöva sticka upp för att saker o ting ska hända och men så provade jag att strunta i att göra vissa saker, då blev det visst ganska uppenbart vad jag gör... och att det visst var viktigt att det blev gjort.
Ungefär som alla våra fantastiska lokalvårdare som dag ut o dag in går o gnor..."Det syns inte vad det gör förräns de slutar att göra det de gör"!

Grämer mig illa över att vara tvungen att tacka nej till ett jobb...åhh..det svider duktigt...men göder egot att just jag...lilla sketna jag... som katt bland hermeliner får samtal från fiiiina stället i Uppsala och blir headhuntad (ja jag har lärt mig ett o annat tjusigt ord de senaste åren) handplockad- känns extremt smickrande och det behöver jag lite av just nu.

Likväl känns det skräp att tvingas tacka nej... för om jag tackat JA så hade mitt största bekymmer nu varit vilka shorts jag skulle tagit på mig och kliat mig i huvudet för att fundera ut var jag lagt mina solglasögon... Snälla snälla snääällaaa...ring mig om 3 år då tackar jag JA utan att blinka!!! Jag kan till o med tänka mig att ha våra väskor färdigpackade ståendes i hallen...

Men tills dess så får jag njuta sötman av att en gång i livet blivit "headhuntad"...

Ett foto från ifjol under en promenad här i närheten.

Ha det fint
//L

Hälsat på Kungen?

Åkte i måndagsmorse till Solliden för några dagars konferens, fyra dagar inomhus när det såg ut såhär utanför fönstret... *suck* Tänk att Solliden kunde vara så vackert...

Då kunde man ju tänka sig att man kanske skulle springa på Kungen, men se så var nu inte fallet.
Detta Solliden ligger norr om Örebro och inte alls på Öland som man kan förledas att tro, dock minst lika vackert!

Innan jag åkte iväg hann jag skicka iväg ett kort till en vän. Kortet är i samma stil som ett tidigare kort men i blå, vita o beiga toner. Bakgrunden inuti kortet är en House Mouse-stämpel stämplad med brun dyna, tyckte inte jag behövde färglägga, det fick vara som det var...

Inuti kortet hade jag lagt dessa namnbrickor och en liten Änglaberlock.

Ha en fin fredag!

Kram L

(tro det eller ej men jag är ledig heeeela helgen!!)

En påminnelse

Jag har turen att ha kloka människor omkring mig... Som påminner mig att varje språngmarsch förtjänar sin vila...

En utav de där människorna är inte bara klok utan dessutom väldigt kreativ.
Utav de mest otänkbara saker blir det vackra och underfundiga alster.

Denna ring fick jag så i höstas...

- Vilken kul ring!
- Visst är den.
- Verkligen fräck.
- Japp...fattar du?
- Fattar vad...att det fattas en tangent från ditt tangentbord???
- Men nej... ESC!!!
- ESC??
- Ja och vad betyder ESC?!
- Ja vad betyder det, escape va´?
- Just precis, escape = fly, undkomma, lyckas smita iväg!
- Jaha men det var ju skojigt.
- Korkskalle, du fattar visst fortfarande inte!
- :o(
- Rusar man på som galning från morgon till kväll så kanske det vore bra om man dämpar farten lite, kanske tom. slå till på att stanna upp helt o hållet...
- Stanna upp helt och hållet?! Vem är det som är en korkskalle här egentligen??!!
- DU!!
- >:o(
- Sluta larva dig, ta på dig ringen och tagga ner lite va´
- Suck 1-0 till dig...

Ha det fint
kram
L

Grattiskort i wellpapp

Är ju med i Hobbyhusets födelsedagsswapp och januarikortet blev detta. Det vana ögat ser att jag knyckt idén från var det nu var.

Bara vanlig wellpapp som jag målade med vanlig allmogefärg, först ett lager vitt sedan rosa, chalkade fram åsarna på wellpappen men man kan säkert sandpappra fram samma effekt.

Skar ut ett hjärta i mitten, borderpunch och blommor på rad och så lite vanliga prima och vad de nu heter. Klistade igen kanterna för att låta hälsningens band sticka upp ur det cirkelformade hålet upp till. Sprayade till sist över det med glimmermist.

Ha en fin lördag
kram
L

Variant på värmeljuskort

Värmeljuskort provade jag för första gången att göra häromdagen, hur roligt som helst.

Skulle sedan skicka iväg ett beställt halsband och klurade då på ett roligare sätt att skicka det. Knepade och knåpade med värmeljuskortet som idé och då blev det så här:

Kortet är ganska litet i jämförelse, minns jag rätt så vek jag efter precis samma mått som till värmeljuskortet (jag utgick från ett vanligt cardstock 12x12)

Vikningen från vänster är bigat först 1cm sedan biga vid 4cm, 7cm och sedan 21cm. Men sedan fick jag skära av lite då jag vek över den del som blir fickan för hälsningen.

Själva kortet är hm... 6-7cm på bredden, dvs. ca 6cmx30cm med viss justering.

Lilla fickan att stoppa ner halsbandet i fick jag genom att biga extra veck på lådans sidor för att kunna vika till dem som en liten bälg.

Jag limmade botten men satte dit en öljett för säkerhets skull så det inte limningen skulle släppa och halsbandet åka ur.

Stämplade med en swirl från Tingtura och öste på genomskinligt embosspulver och värmepistol.

Enkla blommor med retropunchen och lite gamla pärlor som blev över när jag stickat handledsvärmare.

Trädde sedan bara genom ett organzaband genom öljetten för att kunna hålla locket till bälgen/fickan på plats. Locket, ja det skar jag bara till en lagom stor bit utav cs, rundade till hörnen, bigade för lite bättre form och satte fast i botten på fickan.

Inget svådigt men kul att göra

ha det fint här snöar det rejält

Kram

L

Ingen ordning på huvudet...

Ingen ordning på mitt huvud... det finns säkert mer än en som tycker.

Fast det är snarare värken i det som inte blir någon ordning på, annan o-ordning går inte råda bot på, tyvärr ;o)

Har hunnit prova diverse varianter både alternativa och medicinska sådana för att råda bot på huvudvärken och trodde i höstas när jag träffade en migränspecialist att NU minsann så!

För att medicinen inte ska komma upp igen fick tabletter som ska smälta under tungan. Tabletter med effekt snabbt som attan när man väl fått i sig dem utlovades...

Ser ni det är det som är så kvistigt...förpackningen på dessa tabletter är i det närmaste inbrottssäker. Blir man nu anfallen av en ont-i-huvudet-attack så är det ju lätt att pulsen går upp och då vill jag lova att det är som att bryta sig in i ett kassaskåp att få ut en tablett ur sin förpackning.

Tabletterna är nämnligen förpackade i en större blå ask, i denna ask ligger tre små "kuvert" med varsin liten tablett i. Tabletten i sin tur ligger i ytterligare en liten förpackning....

. Rena "Ryska dockan" Jo det är sant!
För denna kan man inte bara öppna och kasta i sig hur som helst, Nix...!! Man måste hitta just det lilla vecket och då menar jag det lilla lilla vecket... som man sedan måste få ett bra grepp om för att kunna komma åt tabletten.

Så jo det är som de där små Babusjkadockorna, som man skruvar av på mitten o ser man på är det inte en liten docka till därinnanför som man kan skruva av och....

Kan lova att det inte är alldeles enkelt när man inte bara har huvudvärk intill galenskapens rand utan också de medföljande symtomen: att man tappar synen på det öga huvudvärken satt sin boning men också extremt känslig för ljus på det öga man har kvar.

För att gnälla lite ytterligare så blir många utav oss också känsliga för ljud... Metallfolien runt medicinen skär iiiiisande i öronen, därtill att man själv morrar för att man inte lyckas hitta det där fördärvade lilla lilla liiiilla vecket för att få i sig den åtråvärda tabletten.

Har vid flera tillfällen då jag piggnat till funderat över om det är läkemedels-företagets Roliga timme som på fredagseftermiddagen hittat på denna oerhört eminenta och genomtänkta idé att förpacka läkemedlet.

Inte bara lyckas de på ett fenomenalt sätt att barnsäkra det utan också göra det absolut vuxensäkert!? Man blir ju trots allt lite slirig på det...

Har man nu med fumliga fingrar fått tag på det lilla lilla lilla vecket så ligger den blåa starkt mintsmakande tabletten där... Jaha, då skulle man ju frestas att tro att det bara är att stoppa den under tungan och vänta på att huvudvärken ska tacka packa och dra...

Tabletten som är så bra, smälter bums så fort den kommer i munnen och verkar därmed också snabbare... NÄPP, se det går inte alls det!

För då... då kommer nästa klurighet för den som har minsta uns av uthållighet och humor kvar... OM du lyckas få ur den ur den från den ur den fulländade och ändamålsenliga för tabletten formpressade plastförpackningen!!!

Ser du... tabletten som inte bara smälter snabbt som rackarn så fort man får den i munnen, den börjar också smälta så fort man tar i den. Det går dessutom faktiskt inte ens att lirka ur den ur det lilla hålet den ligger i-gissar att det helt enkelt inte är meningen. Någon gång har jag lyckats trycka till tabletten underfrån så att en liten kant sticker upp och slicka lite på den, men ta i den går inte för då börjar den omgående att smälta...

Därför ska man på ett utomordentligt fingerfärdigt sätt trycka ut den ur förpackningen och dirkekt i munnen.

Busenkelt ...när man inte hunnit bli hysterisk och vid detta laget av huvuvärk ramlat över galenskapens avgrund och istället hamnat i en bil på väg till akuten... *suck*.

Så när jag igår ringde min Herr Doktor för att säga att denna tablett bara får ner huvud-ontet till den 8 på Herr Doktorns föreslagna 10-gradiga vas-skala så föreslog han istället en annan medicin-Imovane.

Sa han Imovane??? Hm.... efter över 20 år i vården vågade jag drista mig till att fråga honom om det var Imovane han menade...

-Yes, rätt uppfattat!

- Åkej, men öh hm... Imovane i mina öron låter "sova-gott-i-max 4-timmar-piller"

- Ojdå javisst ja...jag menar inte Imovane... utan den andra...äsch vad är det den heter nu igen..

- ??? Vet Herr Doktorn inte vad det är han tänker skriva ut till mig???

-Jodå, det vet jag visst det... jag tappade bara just bort namnet på läkemedlet...

- Imigran rimmar ju på Imovane, kan det vara det?

- Jamen visst ja, det var ju så den hette. Blir det bra med nässpray så det inte kommer upp?

- Fint...
Sedan slutade samtalet snabbt med löfte om att mitt apotek skulle få hem nässpray som skulle vara mindre krångligt att manövrera.

Cirkus i skogen...jajamen!

Ha det fint

Kram

L

Det här var ju roligt!

Har ju sett lite här o var sådan där fina värmeljuskort, så det var jag ju såklart tvungen att prova på, jag som ju hade pippi på påsar...

Fast när jag första gången fick det beskrivet för mig förstod jag inte alls hur kortet fungerade. Men så fick jag tag på en beskrivning och dåååå var det ju inte så marigt.

S kom över en sväng och vi röjde av köksbordet och minsann pillrade vi inte ihop oss varsit kort. Mitt fick sedan raskt ge sig iväg som en födelsedagshälsning... får nog träna lite mer så ska jag nog få till det... roligt var det iallafall.

Ojdå här kom visst en nyårshälsning med, kan säga att sådana här 5-minuterskort faktiskt får duga när det kör ihop sig.

Skrivaren som skriver, stämpel som stämplar granar, embossingpulver och en värmepistol i högsta hugg, klipp klipp i punchinella och så fick det vara klart.

Men det är ju raketer framemot nyår så då kan det väl passa med kort i raketfart.

Ha det fint

kram

L