Framme!

Ja milde pannka det var ju rent märkligt att vi bara kom iväg...jag jobbade i Kalmar och var inte hemma förrän halv sex och då slängde vi ner de sista grejerna i väskan och en stund senare skjutsade svärmor oss till tåget.

Sedan gick resan som på räls (vilket ju kändes väldigt märkligt för förtroende för SJ och derasständiga tågförseningar har drastiskt minskat under de senaste åren).Väl framme i Malmö tog vi en taxi (hutlöst pris för så kort sträcka) till vårt luxuösa hotell (Formule 1-men vad 17 vi skulle ju bara sova några timmar).

Väl där så kom vi inte in, det var ju inte så muntert med tanke på att klockan var elva på kvällen och ensamma var vi inte heller, i den kalla vestibulen hade vi gott sällskap utav en frusen polack och en man från något annat exotiskt land som förmodligen frös mer än oss.

Någon hade uppenbarligen ringt och sagt både det ena och det andra för så småningom kom en ur personalen och sa ursäktande att det blivit fel på incheckningsnmaskinen.

I väntan på avgång kan man lika gärna sova...

Efter några timmars sömn var det bara att kliva upp kl. 5 för att ta tåget till Kastrup, flygplatser är ju sällan några upplyftande ställen och inte blev det roligare då personalen lät meddela att flyget var försenat pga en kraftig snöstorm i New York, detta innebar dessutom att våra platser på nästa flyg ner till West Palm Beach inte längre fanns kvar!! Hur den ekvationen gick ihop har jag ingen aning om men efter många om och men så hade hon ordnat in oss på de sista fyra platserna som fanns på det planet, dock inte tillsammans...ja ja det var bara att le och vara tacksam för att vi åtminstone hade flyg hela vägen.

NY skyline...

Ja så här ser det ut efter den hemska snöstormen i NY, det var säkert 10 cm snö lite här och var...
Några timmar försenade var vi framme i WPB kl 3 på morgonen för att hämta vår bil som också krånglade för vår förbetalda bokning fanns inte, men kvinnan bakom disken var god som guld och såg våra urlakade söner och ordnade till det, större och trevligare bil blev det också. Efter mer än ett dygn på G kunde vi äntligen hoppa i säng. Trötta o gnälliga kunde vi inte låta bli att klaga över värmen som gjorde det svårt att somna. Utsövda och rufsiga gladdes vi åt att kunna hoppa i shortsen och ge oss ut i värmen...

Ha en god..."Dán före dán...

//L