Tycker sedan att jag är lite smart att beställa taxi från det ställe jag faktiskt ska till. Så att de så att säga är tillbaka på hemmaplan då de lämnat av mig på konferensgården utanför staden. Jodå en taxi fanns i närheten det skulle ta mellan 5-15 minuter eftersom det var mitt i rusningstrafiken.
Jamen det gjorde ju ingenting, solen sken och det var gött att stå där och vänta. Höll utkik för att se när om jag såg taxin med det specifika bolagets namn på... vänt, vänt, vänt. Efter en kvart hör jag någon ropa mitt namn och där står en taxichaufför och ber mig kliva in. Det var så sagolikt trångt där taxibilarna brukar köra upp (för det stod en massa andra bilar som inte hade där att göra !!!) att han stod långt ut på gatan.
Hoppeli hopp in och så bar det iväg-lugnt o stilla. Talar om för honom att jag behöver vara ute på gården innan kl 18 (annars skulle jag bli utan mat-fast det sa jag inte) och det skulle vi hinna utan problem, svarare chauffören.
Då jag listigt hade ringt just detta bolag visste jag att jag inte skulle behöva förklara vägen och riskera att komma försent. Det är nämligen rätt så marigt att hitta dit. Men det gick som smort... tills chaffören frågar mig om jag kan med kortläsaren han har i bilen.
Naturligtvis tror jag att han skämtade. Det gjorde han inte!
Där satt vi i mer än en kvart för att lista ut hur jag skulle betala resan, för några kontanter hade jag ju naturligtvis inte på mig. Krångel krångel, han ber mig då gå in i hotellreceptionen för att göra ett uttag där och sedan komma ut och betala resan.
- Fast jag vet att det inte går, vi har frågat det förut, menade jag.
- Äh gå in o fråga igen, säger chauffören.
Jag plockar ur mina grejer i bilen medans han ringer till bolaget för att fråga hur man gör med kortläsaren. Jag kommer ut med beskedet att det inte går att göra uttag i receptionen.
-Men hur gör vi då??? undrade chauffören alltmedan klockan tickade iväg och nu visade på 17.50.
- Du får helt enkelt skicka fakturan till mitt jobb, försökte jag. Men se det gick inte alls det. Hans nästa brillianta förslag var att han skulle köra mig ner till nästa förorts centrum till en automat så att jag skulle ta ut pengar för att sedan betala honom.
-Hinner jag tillbaka till kl. 18 då undrade jag medans magen min kurrade högljutt.
- Inga problem alls, det hinner vi gott o väl...
Ja det var ju inte annat att göra, in med grejerna i bilen igen och dra.
- Du, jag har faktiskt bråttom säger så plötsligt chauffören, jag har faktiskt en annan körning som väntar på mig.
Jaha, vad menade han med det och vem var det som hade bråttom egentligen!?
Sedan började det gå undan vill jag lova... det var ingen tillåten hastighet där inte. Sladdade in på ett centrum framför en automat där det står flera i kö för att ta ut pengar.
- Kan du skynda dig på, jag har en körning som väntar, säger han när jag hoppar ur bilen.
Vad skulle jag göra tänkte han, slå ner de andra i kön och tränga mig före eller???
Så med pengar i handen hoppar jag åter in i bilen, ännu värre rallykörning på de krokiga vägarna, detta samtidigt som han håller på att greja med kortläsaren och svära över att den inte funkar.
Sedan tar han under omak fram sin telefon och ringer upp sitt bolag och säger att han kan inte ta den angivna körningen för "sittande kund har problem att betala"!!!
VAD I HELA FRIDENS NAMN!!! VEM är det som har problem egentligen???
Då är jag så åksjuk att jag inte orkar säga halv 7 utan bara kniper igen munnen för att inte må illa över hela hans bil.
Så kommer vi då äntligen tillbaka till konferensgården, efter en halvtimmes äventyr för att hämta pengar. Skit samma att jag är försenad till maten, mår så illa att jag iallafall inte är intresserad av att äta.
Då jag ska betala kläcker han ur sig att något kvitto kan jag inte få för han vet ju inte hur han ska få fram ett.
- Vet du vad, jag har nu hela natten på mig att vänta på ett du fixar till kortläsargrunkan för du åker INTE härifrån utan att jag har fått ett kvitto!
Det tog fem minuter, men ett enkelt litet tryck på kortläsaren stängde han först av den och satt sedan på den och VIPS fungerade den visst riktigt bra!
Undrar vilket bolag jag ska ringa när jag ska tillbaka till centralen på söndag?
Ha en fin helg allihopa!
kram
L
Gammelfarbror fyllde 93 här förleden och har väl aldrig tittat så noga på korten han förärats. Men detta vände han och vred på en lång stund - det var riktigt roligt =)
Farbror S som trots sin aktningsvärda ålder är en pigg och alert herre som alltid är noga med att klä sig propert. Kavaj och skjorta var dag, därför passade detta kavajkort så bra att uppvakta honom med.
Det var lite pilligt att göra men väldigt roligt! 
Having a bad hairday???
Frukost på sängen...
Kort till en allt annat än välpolerad 14-åring...
Å så en ruffig insida...
Miranda-stämplarna fick jag fatt på efter en snabbvisit i en scrapbutik i Glasgow för några veckor sedan. De är sparsamt färglagda med Promarkers. Papprena är från Inkido av äldre årgång och kanter är chalkade med charcoal. Band är från gömmorna.
Här är "tösa-varianten" på kortet. Rosa enligt önskemål och även här Inkidopapper. Band och pärlor från gömmorna. Mirandabjörnen stämplad med distress pumic stone och försikigt färglagd med Promarkers. 
En liten presentpåse att stoppa ner något trevligt i. Påsen är ca 10x8 cm och tog ett tag innan jag fick till i vikningen men skam den som ger sig! 
Hur som helst hann jag inte mer än öppna tidningen så norpade jag ögonblickligen första idéen på sida ett i tidningen-Ett bröllopskort. Nu hade jag inte vare sig alla dekorationer eller ens just de färgerna eller papprena hemma så det fick bli så här istället.
Får välan se om jag tar upp bloggandet igen. Skickade in min slutuppgift för detta årets studier och hoppas att även den blir godkänd.